Vedum

Vedum blev efter jVedum vy mot Kvarnen (stor bild)ärnvägens tillkomst 1867 ett handelscentrum för omgivande landsbygd. Vedum var egen kommun till 1967. Idag bor ca 1000 personer i samhället och ca 1200 personer på landsbygden.

Vidhemprästen Laurentius Diakon gjorde år 1325 en stor kulturgärning, då han skrev ned Sveriges äldsta historie-och bygdebeskrivning som tillägg till äldre västgötalagen. Det är den första skriften på svenska. Sjöar,floder, berg, skogar, byar m.m. har samma namn ännu idag som år 1325. Vedum hette Vidhem fram till 1600-talet.

Gården Häggatorps storhetstid var 1600- och 1700-talet. Kung Karl XI var ofta på besök hos sin nära vän generalmajor Per Hierta, vilken räddade livet på kungen vid slaget om Lund 1676. Släkten Hierta har sin familjegrav i ett gravkor under koret i Vedums kyrka. Hiertas företrädare på Häggatorp , släkten Lindelöf har sin familjegrav i gravkapellet utanför Vedums kyrka.

Vägen med trädallén var under 1600-talet till 1900-talets början, riksväg Göteborg – Stockholm. Vägen förbättrades 1612 av danska soldater, så de kunde föra hem krigsbyten som tagits i Västergötland.

Kvarnen byggdes 1879-82 av patron Fritiof Friberg på Häggatorp som väderkvarn. Hatten var förr vridbar efter vinden typ Holländsk. 1988 köptes kvarnen av Vedum kök AB för utställning, kontor och konferenslokaler m.m. på ett bevarandevärt sätt.

Järnvägstationen byggdes 1867 och är kulturminnesför­klarad. Ommålad som 1867 års färgsättning. 1991 spelade komikergruppen Galenskapar­na in utomhusscener till filmen ”Stinsen brinner” vid järnvägsta­tionen. Vedum blev då Svedum under ett par uppståndelserika veckor.Järnvägstationen är idag i privat ägo med egna utställningar om järnvägen och konst.